I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vÀnder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern Àr att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun Àr en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, dÄ en stor del av kommunens anstÀllda snart har gÄtt i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vÀnder sig till yngre invÄnare.Utformningen av foldern Àr baserad pÄ budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, Ärsplan, styrdokument och intervjuer med anstÀllda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars vÀrderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp Àr ytterligare metoder som har legat till grund för framstÀllningen av foldern..

År 2000 infördes lagen om vĂ€jningsplikt i Sverige. I samband med att lagen infördes minskade antalet obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen i Sverige med cirka 15-20 procent. De kommuner som tog bort obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen anvĂ€nde frĂ€mst material frĂ„n VĂ€gverkets kampanj Zkona Zebrafolket för att informera invĂ„narna.År 2009 beslutade Eskilstuna kommun att ta bort majoriteten av de obevakade övergĂ„ngsstĂ€llena i centrala Eskilstuna. I detta examensarbete har retoriska analyser genomförts pĂ„ tre tidningsannonser frĂ„n kampanjen Zkona Zebrafolket. UtifrĂ„n teorier om hur grafisk form kan vĂ€cka mottagarens uppmĂ€rksamhet samt om hur information kan anpassas till en heterogen mĂ„lgrupp har ett annonsförslag tagits fram.

FrÄgestÀllning: Hur tillÀmpas god ekonomisk hushÄllning i kommuners styrning utifrÄn kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushÄllning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur kommuner förhÄller sig till god ekonomisk hushÄllning i deras styrning, om det Àr nÄgon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun i förhÄllande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har anvÀnts i studiens framstÀllande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun Àr styrda av de uppsatta mÄl som kommunfullmÀktige sÀtter.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att mÀn kör mer bil till och frÄn arbetet. Det framgÄr att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av mÀnniskors resmönster. Studier visar ocksÄ att kvinnor vÀrderar bilens symbolvÀrde lÀgre Àn mÀn. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkÀtundersökning med 2299 anstÀllda vid Eskilstuna kommun, varav 491 mÀn. Syftet med studien var att nÀrmare undersöka motiv bakom bilanvÀndning och om dessa motiv skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor i Eskilstuna kommun.

FrÄgestÀllning: Vilken typ av mÀnniskor har störst benÀgenhet att Àndra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier Àr bÀst lÀmpade för att fÄ Eskilstunas invÄnare att Àndra sina attityder och beteenden sÄ att de vÀljer mer hÄllbara resealternativ?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att presentera marknadsföringsÄtgÀrder som Eskilstuna kommun kan anvÀnda sig av för att frÀmja hÄllbart resande samt att redogöra vilka mÄlgrupper dessa ÄtgÀrder bör riktas mot.Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hÀmtat frÄn sekundÀrkÀllor i form av tidigare undersökningar som Àr gjorda i Eskilstuna och andra jÀmförbara kommuner i Sverige. PrimÀrdata i denna studie Àr kvalitativ och kommer frÄn intervjuer med olika personer som jobbar med att frÀmja hÄllbart resande. Teorin och empirin vÀvdes sedan samman till en analys.Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka mÄlgrupper som Àr intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsÄtgÀrder vi anser att Eskilstuna kommun bÀst kan nÄ dem.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

I denna studie studeras klarsprÄk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att frÀmja lÀsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssÀkra klarsprÄksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förÀndra beslutsbrevens utformning.De metoder som anvÀnts Àr textanalys i form av en lÀsbarhetsanalys och KlarsprÄkstestet och en kvalitativ intervju med en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven Àr utformade utifrÄn begreppen klarsprÄk och lÀsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring sprÄkanvÀndning nÀr beslutsbreven skrivs.UtifrÄn mitt resultat och gÀllande riktlinjer och principer för klarsprÄk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förÀndrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksÀttning för ökad begriplighet.

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid MÀlardalens högskola vÄren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB anvÀnder ordet ?trygg? i deras affÀrsidé pÄ webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgÀster vilka ÄtgÀrder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet pÄ webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna pÄ vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jÀmstÀlldhetsmÄl som finns i kommunens egna styrdokument om jÀmstÀlldhet. En webbaserad enkÀtundersökning har genomförts dÀr 130 enkÀter skickades ut. Respondenterna har fÄtt svara pÄ olika frÄgor runt styrdokumentet och fÄtt ge förslag pÄ förbÀttringar.  En kvantitativ metod har anvÀnts och materialet har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svÄrt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att fÄ av respondenterna Àr medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fÄtal har lÀst dokumentet och Àr medvetna om mÄlen som finns uppsatta..

Tidigare forskning finns inom omrÄdet för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrÄn polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat frÄn tidigare forskning Àr bland annat att polisen ingriper mest mot anvÀndningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har ocksÄ visat sig som ett allvarligt hot, sÀrskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig Àven vara den mest brottsaktiva gruppen i samhÀllet. Det som eftersöks i denna studie Àr att fÄ en förstÄelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjÀlp av en frÄgeguide.

SammanfattningEn fallstudie gjordes bland medarbetare inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att erhÄlla förklaring och förstÄelse för medarbetares anvÀndning och attityder till de processkartor och dokument som ingÄr i det integrerade ledningssystemet (ILS) samt den förÀndring som införandet av dem innebÀr inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet Àr Àven att erhÄlla förklaring och förstÄelse om medarbetarattityders pÄverkan pÄinförandet av ILS genom att utgÄ ifrÄn teorier om attitydkonstruktioner.     Studien utfördes med en metodkombination av enkÀter och intervjuer bland medarbetare inom HEK. Drygt 14% av alla medarbetare inom HEK deltog i studien varav 59st svarade pÄ enkÀter och tre intervjuades.

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .